We R Animals: Bilder + Synopsis

31 Dagar. 31 filmer. Följ med in i Filmstar-crewets mörkaste och ljuvligaste mardrömmar i tiden nu när sommaren dör ut och mörkret gör entré. Älska att frukta hösten. Halloween närmar sig och vi på Filmstar.se räknar ner med en skräckis varje dag. Detta är Filmstars 31 dagar av skräck!
När man säger Sam Raimi så tänker de flesta onekligen på en spindelman. Men långt innan han började göra Spider-Man-filmer för 100-tals miljoner dollar, så sprang han runt i en skog och skapade kultfilm för under en halv miljon.
The Evil Dead.
Sam Raimi's tre filmer i Evil Dead-serien har betytt mycket för mig, man kan faktiskt sträcka sig så långt som att säga att de har varit en otroligt viktig del av mitt liv. Hade det inte varit för de tre filmerna så hade jag nog inte haft ett lika stort filmintresse som jag har, och jag hade förmodligen inte själv velat jobba med film.
Den första delen i serien såg jag som 12-åring hemma hos en kompis som hade fixat en VHS-kopia från Polen. Den taskiga bilden och ljudet gjorde upplevelsen än mer obehaglig. Tre små vänner i ett rum, som hade fått tag på en film som "inte gick att få tag på", en film där människor förvandlas till demoner och en tjej blir våldtagen av ett träd. Plus massor av annat smått och gott.
Detta var alltså 1994, filmen kom ut redan 1981 och skapade då en livlig debatt om videovåld och mycket annat. Filmen blev totalförbjuden i ett flertal länder, bl.a i Finland. I de länder som filmen släpptes blev den oftast kraftigt klippt, inga trädvåldtäkter där inte. Sam Raimi och CO hade faktiskt inte det alltför lätt att få filmen såld heller, till en början så tackade alla amerikanska distributörer nej, så Sam och de andra fick ta sin film till Europa för att testa lyckan här, det gick lite bättre.
Jag tycker att det är intressant, just det där med trädvåldtäkten. För mig personligen så är den så "over the top" att den blir komisk. Det är lite så jag känner med majoriteten av våldet i denna film. Överdriver man det tillräckligt mycket så blir det komiskt.

Filmen hette först Book of the Dead, men ändrades av producenten Irvin Shapiro. För han var rädd att en film med ordet "Book" i sig, skulle skrämma bort ungdomarna.
Storyn är enkel. Ett gäng ungdomar åker till en stuga i skogen för att slappa och ha kul. Men efter att de hittar en mystisk bok, och en bandspelare så börjar saker och ting att hända. Rösten på bandspelaren väcker något i skogen. Sen börjar allt att gå åt helvete.
Hursomhelst, tre stycken 12-åriga vänner, sittandes i ett rum med en kopia av denna film var det ja.
Till en början gick det bra, vi skrattade och insåg att den inte alls var speciellt otäck. Men det tog inte alltför lång tid innan vi satt och kisade med ögonen. Jag minns framförallt en scen då en tjej som blivit förvandlad till en demon sitter och skrattar och sjunger på vardagsrumsgolvet. Den scenen gav mig verkligen men för livet. När jag för ett tag sedan var och lämnade min son på dagis så satt hans fröken och massa barn på golvet i en ring och sjöng. Fröken skrattade när sonen min sprang och gled över golvet för att sätta sig på sin plats bland barnen. Usch.

Men efter att vi hade kollat klart på filmen så var vi ju självklart så coola att vi ville visa den för alla andra kompisar också, så under en veckas tid så kollade vi säkert på filmen 10 gånger. Efter ett tag vågade man ha ögonen öppna under hela filmen, och man såg saker man inte sett tidigare. Jag började t.ex att tycka ljudeffekterna var riktigt häftiga, att kameraarbetet var snyggt, att berättelsen var bra och framförallt, att Bruce Campbell var en underbar skådespelare.

När jag ser filmen idag så är det främst kreativiteten och skaparglädjen jag tilltalas utav, här ser vi en film av ett gäng ungdomar (Sam Raimi var 19 år när han spelade in filmen!) som verkligen gör något de älskar. Kameraarbetet, ljudeffekterna och specialeffekterna imponerar på mig fortfarande, faktiskt än mer idag än när jag var 12 år.
Men trots all min kärlek för denna film så håller jag den inte högst av de tre Evil Dead-filmerna, där uppe håller jag tvåan. Men den berättar jag mer om nästa gång det är min tur här i Filmstars skräckmarathon.

En del av min personliga Evil Dead-samling på DVD.