Filmstar - Animemåndag: Pokémon

Din webbläsare har JavaScript avstängt, eller så använder du tex Firefox-tillägget NoScript.
Observera att Headweb ej fungerar utan JavaScript! Klicka här för att läsa mer.

Animemåndag: Pokémon

måndag 07 december 2009 | 16:52 av Viktor Eriksson

Jag gick i mellanstadiet när Pokémon slog ner som en bomb av kapitalism och samlarmani mitt i bland oss och skapade en masshysteri som lär ha haft sitt ground-zero någonstans i min mellanstadieklass. Folk var verkligen helt sjuka i huvudet vid den här tiden. Gjorde allt för Pokémon. Betalade, slogs och blev ovänner. Spelen, korten, leksakerna, skiten fanns verkligen överallt. Så när trailern började gå i reklampausen på Småstjärnorna att tv-serien var på väg. Ja då var hypen cirka tre triljoner gånger större än Filmstars hypeande av Avatar. Folk skrev in i kalendrarna, ställde klockorna och tatuerade in "Gotta catch ém all" i pannan. 07.35 på lördagmorgon i TV4. Då smäller det! Då kommer Pokémon till Sverige!

När man ser tillbaka på det den där tiden så ger det en känsla av att uppleva alla sina dåliga fotografier samtidigt. Hur kunde vi se på det här? Animen Pokémon är ju förstås inte mer än en dottertumör till det gigantiska melanom som utgjorde den Pokéfeber som hade börjat med Game Boy-spelen. En otaliga timmar lång reklamfilm vars propagandapumpande hade fått Goebbels att mjukna av hänfördhet.

Ifall någon precis klev ur sin kryofrys som de legat i de senaste 15 åren så är Pokémon en tv-serie om monster. Pocketmonster närmare bestämt. Tränaren Ash med bihang ger sig ut i Pokévärlden för att fånga och träna Pokémon som de sedan använder för att slåss med mot andra Pokémon. Tänk på det som illegal tuppfäktning fast doppat i 200kg socker.

Avsnitten ser ut på följande vis men lokala avvikelser kan förekomma.

1. Ash och kompani är ute och går, klagar på att maten är slut eller liknande.

2. Ser en ny Pokémon.

3. Slåss.

3. Möter den aktuella Pokémonsortens beskyddare i form av en androgyn tös eller pojk som haft någon frisörolycka.

4. Slutar slåss.

5. Team Rocket - ondingarna som återkommer i VARTENDASABLAAVSNITT - bestämmer sig för att knycka aktuell Pokémon och gärna Ashs favoPokémon Pikachu.

6. Ash med vänner får se prov på social orättivsa och vi skrivs på näsan att det är dumt att vara dum eller liknande.

7. Ash gråter.

8. Team Rocket slår till och försöker fånga aktuell Pokémon.

9. Ash med kompani slåss mot Team Rocket som tydligen står under rätten att fånga Pokémon som alla andra. Förklaring ges för att dessa Pokémon är utsatta för en social orättvisa.

10. Ash gråter igen.

11. Fight i 2 minuter.

12. Team Rocket "drar iväg igen".

13. Sluttexter.

Upprepa 600 gånger och sedan sitter du förmodligen på mentalsjukhus och hickar Pikachu och Bulbasaur i olika tonarter. Bamsetidningen Post-Runé Andreasson är ju till och med mindre repetetiv än det här skräpet.

För att säga något positivt i allt gnäll så finns det kanske ändå ett visst nostalgivärde i tv-serien. För visst har även jag personliga favoritögonblick så som när karaktären Brock trillar ner i en grop och klagar "Aj, jag landa på huvet". Fast egentligen skulle jag inte rekomendera den här serien vare sig för fans eller nyfikna. Detta säger jag även om jag till denna dag fortfarande kan rabbla de i alla fall första 151 Pokémonen...

....i sömnen, baklänges, på norska.

Tidigare inlägg

Ninja Scroll The Series

Voices of a Distant Star

Rurouni Kenshin

Rurouni Kenshin del 2

pokémon, anime

Kommentarer

2010-06-03

10:54

JontiOtaku

Pokémon är sån ruskig nostalgi! Fan vilka tider det var! Alla spelade liksom Nintendo och kollade Pokémon. Fast mitt intresse dog tyvärr ut när populariteten dog ut, och mitt animeintresse kom inte tillbaks förrän flera år senare (kände ju inte ens till ordet anime när jag såg på Pokémon även om jag visste att det kom från Japan). Fastän jag inte har sett serien sen jag typ gick på mellanstadiet eller nåt (går i gymnasiet nu) så kan jag nog dock säga att den gått lite för långt nu, så här långa serier kan aldrig bli lyckat, för det går inte att hålla samma kvalité så länge genom en serie. Men i alla fall så älskade man det här när man var liten och man kan väl säga att på något sätt var det ändå redan då, med Nintendo och även Pokémon då, som mitt Japanintresse tog sin början, även om det tog ett tag innan det började växa så här stort som det är nu. Och nostalgivärdet i serien är det som håller den kvar i hjärtat än ändå. Men det var bättre förr. Å andra sidan, inget fel att drömma sig tillbaka till de gamla goda tiderna..

2009-12-07

23:13

ÖbPok

Pokemon ftw!!!

2009-12-07

20:11

Simon Elvås

:/ lite väl långt kanske...

2009-12-07

20:10

Simon Elvås

Gud jag fick gås hud från bara rubriken och har det fortfarande nu när jag skriver detta fina inlägg om hur mycket jag älskar pokémon <3 vem bryr sig att alla avsnitt ser likadana ut, det e ju det som e så mys! Allt man behöver är en ny pokémon varje avsnitt och att Ash fortfarande lever sin dröm och vinner alla badges från coolingar som alltid har något nytt att lära ut :D Fan pokémon är bäst! och glöm inte att detta va för många den första animen man följt och just därför tog det ca 2 år efter Sveriges manga bomb tills man kallade det just manga och inte "pokémon animerat" ;) kommer ihåg en dag då jag blev för cool för pokémon och gav bort alla minna pokémon kort :( grät hela natten när jag fattade vad jag gjort och la då hela min jul peng på att köpa nya :) själv kan man ju föresten alla i sömnen, baklänges, på danska hah :D danska introt är bästa annars är ju inte pokémon rappen så dålig den häller! tack för minnena Viktor!

Skriv en kommentar: